Tillbaka


Vad är stress?

Richard Lazarus på University of California definition av stress är följande: ”Ett tillstånd vi upplever när de krav som ställs på oss inte motsvaras av vår förmåga att hantera dem.”

Vi måste få utmaningar, motivation och stimulans i våra liv annars skulle vi inte kunna lära oss nya saker och utvecklas. Men det är inte alltid så lätt att uppnå den rätta balansen – många av oss pendlar mellan en känsla av total överbelastning och dödlig uttråkning!

Det finns två viktiga faktorer som spelar en betydande roll i huruvida stressen i vårt liv blir skadlig eller inte:

• stressens intensitet och långvarighet

• vår egen personlig stresströskel.

Stresströskeln för att en stressreaktion skall starta är mycket individuell. Det faktum att man befinner sig under oerhörd press, behöver inte innebära att man drabbas av en stressreaktion. Våra gener, våra tidiga erfarenheter och uppväxtförhållanden, vår utbildning och träning, våra attityder och våra värderingar, alla dessa faktorer spelar in om man har en låg eller hög stresströskel.

Stressrelaterade problem
Om påfrestningarna är för stora, eller om de är kvar under lång tid, finns det stor risk för att man börjar lida av utmattning – särskilt om du har en låg stresströskel. Kroppens försvar fortsätter och fortsätter – och till slut sliter själva försvaret så hårt på kroppen, att sjukdomar börjar uppträda.

Några av de problem och sjukdomar som är kopplade till stress är följande:

•  Hjärta och kärl : högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke

•  Mage, tarm, matsmältning : magsår, diabetes, tarmproblem

•  Immunsystemet : astma, allergier

•  Tillväxt och reparation : benskörhet, dvärgväxt

•  Fortplantning : sexuella besvär

•  Tankar, minne, känsloliv : depression, ångest, minnesproblem

Vissa av dessa stressrelaterade sjukdomarna är livshotande; andra leder till en försämrad livskvalitet. Därför är det mycket viktigt att vi lär oss att lägga märke till kroppens varningstecken att vi börjar bli ”utmattad” av stresspåslagen – detta för att kunna lägga om våra vanor i god tid, innan vi drabbas av utmattning.

Första tecknet på begynnande utmattning är en upplevelse av trötthet . Man kan också få sömnsvårigheter och antingen vakna tidigt eller ha ett omåttligt behov av sömn. Ett annat allvarligt tecken på att något är på gång är en upplevelse av olust inför att börja dagen, inför att gå till arbetet eller gentemot de närmaste (irritation/rastlöshet). Slutligen börjar vi uppleva små fysiska problem i form av infektioner, influensaliknande värk, huvudvärk, förkylningar, muskelsträckningar, mag-/tarm- eller hudproblem.

Om man i det läget tar sina signaler på allvar och lyckas backa ur situationen man har hamnat i genom att ta ledigt, åka på semester, skaffa extra resurser eller bryta sig lös, kan vi bli helt återställda och leva ett gott och balanserat liv. Men för somliga kan en pressande livs- eller arbetssituation vara mycket svår att påverka. Många reagerar genom att anstränga sig ännu hårdare, och en del undertrycker egna behov och känslor och knogar på, trots att tecknen på att orken tagit slut är uppenbara. Även de som är mycket roade och stimulerade av sitt arbete kan drabbas av utmattning – man mår så bra av den ”kick” man får från arbetet att man inte märker när varningstecknen kommer (”honungsfällan”).

Vad som då kan inträffa är att man inte längre klarar av att kompensera för de extraordinära ansträngningarna och då kan ett mer eller mindre allvarligt sjukdomstillstånd uppkomma. För att beskriva detta läge använder vi uttryck som ”utbrändhet” eller ”att gå in i väggen”. Vägen tillbaka när utbrändhet är ett faktum kan vara mycket lång och påfrestande.

Behandling av stressrelaterade problem med Kognitiv Psykoterapi (KPT)

Följande moment ingår i terapin för att komma till rätta med stressrelaterade problem:

• Kunskaper om vad som händer i kroppen

• Förståelse för vad som ledde fram till nuläget

• Avslappning och ”mindfulness” – d.v.s att vara medvetet närvarande ”här och nu”

• Copingstrategier – genom att kartlägga tankar, känslor och beteenden i stressituationer kan mindre fungerande tanke- och handlingsmönster omprövas och alternativa förhållningssätt formuleras.

• Gränssättning – träna på och praktisera att säga nej inåt sig själv och utåt andra.

• Självhävdelserträning

Ibland kan man behöva förstå vilka djupare mönster som har styrt klientens liv (och eventuellt gett upphov till stressreaktionen), för att sedan vägleda klienten genom en mer omfattande förändringsprocess.