Tillbaka


Nedstämdhet och depression

Depression är en folksjukdom. Varannan kvinna och var fjärde man drabbas någon gång i livet.

Tillfällig nedstämdhet (”lite nere”, ”deppig” eller orolig) är något naturligt som inte har med sjukdom att göra. Att bli nedstämd är särskilt vanligt i livets olika övergångsperioder, exempelvis när du blir tonåring, flyttar hemifrån, kommer i klimakteriet eller går i pension. Under dessa perioder är det bra om du tar dig tid att stanna upp och funderar över vad du behöver göra för att må bra igen. Andra svåra situationer i livet som kan göra dig nedstämd kan vara en uppsägning, svår sjukdom, ekonomisk kris eller en nära anhörigs död.

Det är först när nedstämdheten blir djupare och ihållande, och förekommer dagligen under minst två veckor som det kan röra sig om en depression. 

Varför blir man deprimerad?  

Depressioner kan utlösas av händelser i livet som hänger samman med problem i nära relationer till exempel familjeproblem, kärleksproblem, sorg eller stora livsförändringar.

Flera faktorer samverkar vid uppkomsten av en depression. Det handlar om personens biologiska sårbarhet temperament och den stress vi utsätts för i samband med olika händelser. Depression kan även vara ärftligt .

Även upplevelser tidigare i livet kan göra att vissa personer lättare drabbas av depressioner. Under uppväxten lär vi oss ett antal regler eller attityder om hur vi ska se på oss själva och på olika händelser som kan inträffa. Dessa regler kan skapa ett slags sårbarhet hos oss som gör att vi reagerar på ett negativt sätt inför vissa situationer. T ex personen som lär sig regeln ”Jag måste vara omtyckt av alla för att vara en värdefull människa” är extra känslig för situationer som t ex skilsmässa, då han tänker ”Jag är värdelös, dålig och inte värd att vara omtyckt”. Han kan även tolka mindre allvarliga händelser negativt på samma sätt.

En depression kan också vara ett tidigt tecken på en fysisk sjukdom , exempelvis demens, brist på sköldkörtelhormon eller hjärt- och kärlsjukdomar. Även t ex kroppens reaktion på att få mindre solljus under vinterhalvåret kan orsaka depression.

Symptom

Det mest typiska symtomet vid depression är nedstämdhet . Sinnesstämningen är sänkt och den drabbade ter sig sorgsen eller ledsen. Man har lätt för att gråta och ser allt i svart. Den sänkta sinnesstämningen sitter i under lång tid och påverkas inte speciellt mycket av roliga eller positiva händelser.

Ett annat vanligt symtom är sömnstörningar . Det kan vara svårt att somna eller också vaknar man mitt i natten eller ovanligt tidigt på morgonen.

Ångest och oroskänslor är också vanliga symtom i samband med depression. Ibland är ångesten så dominerande att man söker hjälp p.g.a. detta och inte p.g.a. nedstämdheten.

Irritabilitet och vredesutbrott kan vara andra tecken på depression som lätt misstolkas och kanske döljer de övriga symtomen.

Koncentrationssvårigheter , som ofta yttrar sig som svårigheter att läsa eller se på TV ingår ofta i symtombilden. Ibland upplevs detta som att minnet fungerar dåligt. Man kommer inte i håg vad man läst eller tänkt att göra. Ofta är det också så att man har svårt att bestämma sig för vad man ska göra och genomföra det man har bestämt.

Kroppsliga symtom som aptitlöshet, förstoppning och muntorrhet förekommer ofta tillsammans med de psykiska symtomen på depression. Värk, sveda och smärtor av olika slag kan också vara tecken på en bakomliggande depression, särskilt hos äldre människor.

Depressionen påverkar hela människan, både kropp och själ. Den sexuella lusten minskar eller upphör. Den deprimerade orkar ibland inte föra ett vanligt samtal och kan t o m få svårt att svara på frågor.

Vanligtvis har den som är deprimerad en mycket negativ bild av sig själv . Han kan tro att han är hjälplös och ensam och ofta anklagar han sig själv för småfel och brister. Han är pessimistisk beträffande sig själv, världen och framtiden. Livsglädjen och vitaliteten försvinner - det som var roligt förr har inte längre någonting att ge.

Skuldkänslor och nattsvarta tankar färgar tillvaron och livet kan kännas meningslöst . Dödsönskningar och självmordstankar kan förekomma, särskilt vid djupa depressioner.

Tankar och depression

”Min fru lämnade mig för att jag inte var god nog för henne. Jag kommer alltid att få vara ensam nu”

”Jag klarar inte jobbet. Jag får vara kvar bara för att man inte kan avskeda mig. Jag klarar inte av någonting”

Det här är typiska tankar för personer som är deprimerade. Forskare har funnit att deprimerade personer tolkar många situationer felaktigt . Vad man tänker om det som händer omkring sig påverkar hur man känner. Mycket av ens nedstämda känslor är orsakade av misstag i ens sätt att tänka. Titta på följande exempel:

Anta att du är ute och går och att du möter en bekant som inte verkar vilja se dig. Du blir ledsen och kanske undrar vad din vän fått emot dig. Vid ett senare tillfälle kanske du tar upp händelsen med din vän som då förklarar för dig att han måste ha gått och tänkt på någonting annat eftersom han inte ens såg dig. Om du mår som du gör i vanliga fall så kanske du inte alls brytt dig om en sådan här händelse. Om du däremot är deprimerad kanske du inte ens kommer dig för att fråga din vän om det som inträffat, utan i stället så tillåter du misstanken växa inom dig att dina vänner inte alls bryr sig om dig längre.

Människor som är deprimerade gör sådana här misstag gång på gång. De kan till och med misstolka vänliga förslag som avvisande. Detta är några av de sätt man kan känna igen deprimerade tankar på:

• Negativa tankar tenderar att komma automatiskt. De beror mer på det dåliga självförtroendet än hur verkligheten ser ut.

• Tankarna är ofta orimliga och fyller inget annat mål än att man känner sig sämre.

• Även fast dessa tankar är orimliga ser de förmodligen helt riktiga ut i sitt sammanhang.

Dock om man granskar dem noga kan man oftast finna att man kommit till en slutledning som inte är helt riktig.

• Ju mer man tror på dessa negativa tankar desto sämre känner man sig. Om man tillåter sig att fastna i dessa tankars grepp kommer man att se allt negativt. Man ger upp eftersom allt tycks hopplöst.

Här nedan är några exempel på typiska tankefel hos deprimerade människor:

Överdrift . Man överdriver problem och den skada som blir följden av dem. Man drar förhastade slutsatser och håller sedan dessa slutsatser för sanna.

Generalisering . Man gör breda, allmänna påståenden, som understryker det negativa: ”ingen tycker om mig”, ”jag är fullständigt misslyckad”.

Bortse från det positiva . Man tar endast intryck av negativa händelser och minns bara dem. Man kan också intala sig att de positiva erfarenheter är oviktiga av ett eller annat skäl.

Våga be om hjälp

Om du misstänker att du är på väg in i en depression bör du söka hjälp för att undvika att hamna i en djup och långvarig depression. Kom ihåg att det varken är genant eller skamligt att söka hjälp för depression. Sådana känslor kan ändå uppstå ibland. Anledningarna kan vara att vi tidigt i livet får lära oss att vara starka, klara oss själva och reda ut våra egna problem.

Behandling med Kognitiv Psykoterapi (KPT)

Behandlingen har lite olika mål beroende på hur den deprimerade klientens behov ser ut. Har depressionen påverkat personens beteende på så sätt att hon blivit passiv, socialt tillbakadragen och inaktiv, syftar den första fasen av behandlingen till att bryta den deprimerades inaktivitet, för att hjälpa henne att ”komma igång” och börja känna sig som en produktiv människa igen. Sedan läggs fokus på att förändra det depressiva och negativa tankeinnehållet. Till sist, när klientens akuta depressiva symptom lindrats, inriktas arbetet på att klargöra vilka icke ändamålsmässiga ”livsregler” personen har och på att förändra dessa regler så att de inte längre leder till depressioner.

Kan KPT användas tillsammans med läkemedel vid depressioner?

KPT kan utgöra den enda behandlingsformen vid lätta eller vissa medelsvåra depressioner. Vid svåra depressioner rekommenderas att KPT kombineras med antidepressiva medel. Läkemedelsbehandling har snabbare behandlingseffekt, men KPT har fördelar framför läkemedel genom att den deprimerade på sikt lär sig nya och bättre problemlösningsstrategier.

Bland de nya läkemedlen finns en grupp som kallas för SSRI-preparat. Dessa medel har blivit mycket använda mot både depression och mot andra psykiska problem som ångest, tvångssyndrom, ätstörningar och premenstruella besvär. Då medlen ger mindre biverkningar än de äldre preparat har de blivit mycket populära. Effekten kommer först efter cirka tre veckor, vilket kan kännas som en mycket lång tid. Läkemedelsbehandlingen måste sedan fortgå flera månader så att depressionen hinner läka ut under tiden.

Egenvård

För att lättare komma ur nedstämdheten är det viktigt att du tar hand om både kropp och själ. Regelbundna vanor är bra att sträva efter för att få balans i vardagen och på så vis kanske du även kan förebygga en depression.

• Motion är bra för kroppens alla funktioner. Gör det enkelt för dig, ta en promenad, cykla, gå och gympa eller gräv i trädgården. Att röra på sig är ett bra sätt att avleda deppiga tankar och negativ energi.

• Mat som är näringsriktig och regelbundna måttider är förutsättningar för att du ska må bra.

• Ljus är bra för sinnet. Ta därför gärna en promenad mitt på dagen. Tänk på att ha bra belysning både hemma och på jobbet.

• Sömn är viktigt för återhämtning. Varva ner, läs en bok eller lyssna på lugn musik innan du ska sova.

• Stress kan förvärra nedstämdheten. Tillåt dig att ta det lite lugnare och unna dig att vara ledig ett tag.

• Avslappningsövningar minskar ångest och spänningar. Säg nej till nya uppgifter när du inte mår bra.

• Vårda själen. Genom att tala om hur du mår och sätta ord på vad du känner kan du lättare bearbeta dina tankar. Prata med anhöriga, vänner eller om du hellre föredrar samtal med någon du inte känner. Ring Nationella hjälplinjen eller Jourhavande medmänniska. Skriv dagbok. Håll inte tillbaka gråten. Gråt har en läkande effekt precis som skrattet.

Kom ihåg att även svåra perioder i livet kan föra med sig något gott och ge nya perspektiv.