Ångest

Stressrelaterade problem

Rädslor och fobier

Nedstämdhet och depressioner

Relationsproblem och livsfrågor

Tillbaka


Ångest
Ångesten är en del av ett livsviktigt alarmsystem som finns hos alla människor. Systemet behövs för att du ska reagera vid hot eller fara. Då aktiveras flera försvarsreaktioner och spänningen i kroppen höjs. Musklerna spänns, hjärtat börjar slå snabbare och adrenalin släpps ut i blodet.

Om alarmsystemet är igång och du reagerar aktivt, antingen genom att kämpa mot eller fly undan faran, får kroppen fysiskt utlopp för reaktionen och spänningen går över.

Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet, den delen av nervsystemet som inte går att kontrollera med viljan. Vid sjuklig ångest är alarmsystemet överkänsligt och utlöses utan att det finns ett hot eller fara.

Det finns ingen klar gräns mellan vad som är vanlig eller sjuklig ångest. Uttryck som spänning, ängslan, oro, skräck och panik kan övergå i varandra.

Det är viktigt att komma ihåg att ångest är ofarligt. Du kommer varken att bli tokig eller dö. Ångesten går över så småningom, även om det inte alltid känns så.

Vanlig ångest
När du känner vanlig ångest, som vi alla gör från och till under livet, finns det en uppenbar orsak till ångesten. Du kan till exempel känna ångest om någon nära släkting dör, vid en olycka eller en skilsmässa. Det kan också handla om mer vardagsnära saker som ångest inför ett föredrag eller en anställningsintervju. Även om det är jobbigt finns det i de här fallen en förklaring till varför du mår dåligt.

Sjuklig ångest
Vid svår ångest upplever du samma känslor av spänning, oro eller panik som vid den vanliga ångesten. Skillnaden är att du inte förstår vad som ligger bakom. Det gör den sjukliga ångesten svårare att både uthärda och bearbeta. Du känner dig hjälplös och uppgiven vilket i sin tur leder till mer ångest.

Ångest är också en vanlig symtom i samband med depression. Ibland är ångesten så dominerande att man söker hjälp p.g.a. detta och inte p.g.a. nedstämdheten. Det är viktigt att avgöra tidigt i terapin om depression finns med i bilden, så att rätt behandling kan ges.

Symptom
En människas ångest är individuell. Förutom att ångesten påverkar det psykiska välbefinnandet, tar den sig ofta kroppsliga uttryck. Vanliga symtom är:

• hjärtklappning
• svettningar
• klump i halsen
• muntorrhet
• spända eller svaga muskler
• illamående
• yrsel
• andnöd.

När bör man söka hjälp?
Det finns inget enkelt svar på när du ska söka hjälp för din ångest.

Många har sökt hjälp tidigare för olika kroppsliga besvär som kan höra ihop med ångesten, till exempel magkatarr, huvudvärk eller smärtor i bröstet. Tyvärr är det också så att många, framför allt män, drar sig för att söka hjälp. Det innebär att det finns de som går omkring med ångest i onödan, eftersom den går att behandla.

Om du har ångest som begränsar dig i ditt dagliga liv, och dessutom har provat olika former av egenvård utan resultat, bör du söka hjälp.

Panikattacker
Panikattacker är intensiva ångestattacker, med kroppsliga symptom, som skapar en rädsla för att dö, att bli galen eller på annat sätt helt förlora kontrollen. De rör sig om en rad olika kroppsliga symptom: andnöd, hjärtklappning, bröstsmärtor, kvävningskänslor, yrsel, darrningar och skakningar, bortdomningskänslor, svettningar, värme- och köldvågor.

Personer med panikattacker söker ofta upp sjukhusens akutmottagningar eftersom de kroppsliga reaktionerna är så tydliga. Den drabbade gör en katastroftolkning av sina kroppsreaktioner, tolkningen späder på de kroppsliga symptomen, det uppstår en ond spiral som mynnar ut i en panikattack.

Behandling av ångest- och panikattacker med Kognitiv Psykoterapi (KPT)
Behandling ofta börjar med ett beteendetest som får klienten att inse att de skrämmande kroppsreaktionerna inte är tecken på en annalkande katastrof . Klienten får också lära sig en speciell andningsteknik som dämpar kroppsreaktionerna. Om ångestattackerna är kopplade till specifika situationer inkluderar behandlingen gradvis exponering till den utlösande situationen. Terapeuten hjälper klienten att stegvis mobilisera modet att utsätta sig för "faran " och att hålla ut, tills ångesten släpper. I terapeutens närvaro får klienten en ny tro på sin egen förmåga att hantera situationen. Som en följd minskar också själva ångesten.

Samtidigt arbetar man att identifiera och förändra klientens icke funktionella uppfattningar och tankar om sig själv och andra. Genom att kartlägga tankar, känslor och beteenden i nyckelsituationer kan mindre fungerande tanke- och handlingsmönster omprövas och alternativa förhållningssätt formuleras. Även avslappning och ”mindfulness” kan vara till hjälp.

Ibland kan man behöva förstå vilka djupare mönster som har styrt klientens liv (och eventuellt gett upphov till panikattackerna), för att sedan vägleda klienten genom en mer omfattande förändringsprocess.

Generaliserad ångest
Generaliserat ångestsyndrom utmärks av att patienten känner en kronisk oro inför en mängd olika livsomständigheter. Det kan gälla familj, ekonomi, arbete, egen hälsa. Ångesten är alltså inte knuten till någon speciell situation.

Generaliserad ångest karaktäriseras även av en oro kring sitt eget sätt att oroa sig, d.v.s. klienten har s.k. metatankar (tankar om sina tankar) om vad oroandet kan leda till. Ofta tror klienten att för mycket ängslan och orostankar kan leda till katastrofer av olika slag, såsom att tappa kontroll, bli galen, bli hånad eller bli illa omtyckt. 

Behandling av generaliserad ångest med Kognitiv Psykoterapi (KPT)
Med kognitiv behandling kan patienten förmås att identifiera och testa rimligheten i sina oroande tankar och att utveckla alternativa tolkningar och tankesätt. Klienten leds också in i olika experiment och exponeringsövningar med syfte att testa och ifrågasätta sina metatankar, d.v.s. vad oron och tankarna i sig kan leda till.

Andra behandlingsstrategier är att lära individen att tidigt upptäcka de första orostankarna och att bemöta dem på ett annat sätt, t ex tillämpad avslappning, ”mindfulness” eller fokusering på alternativa aktiviteter.

Egenvård
• Berätta om din ångest. Försök att sätt ord på dina känslor. Det är bra att berätta om ångesten för någon som du har förtroende för, till exempel en nära anhörig eller vän.

• Undvik stress. Du kan, så gott det går, försöka att inte utsätta dig för stress. Ökad stress kan ge mer ångest. Får du ner stressnivån kan även ångesten minska.

• Samtidigt är det viktigt att inte undvika vardagliga aktiviteter även om det kan ta emot att jobba, handla eller träna. Risken är att du annars isolerar dig och får allt svårare ångest när du försöker att återgå till normala vanor. 

• Det är viktigt att sova ordentligt. Man får ofta sämre sömn av ångest, men om du lyckas sova ordentligt minskar den ofta.

• Öva dig i avslappning. Genom att träna avslappning kan du lära dig att bättre kontrollera de kroppsliga tecknen på ångest. På så sätt kan ångesten kännas som mindre skrämmande.

• Rör på dig. Promenera eller hitta något annat sätt att aktivera dig på, gärna ihop med en god vän. Det kan göra att ångesten lättar.

• Undvik alkohol. Många använder alkohol, som kan ge tillfällig lindring, men ångesten kommer tillbaka, ofta än värre.

• Dra ner på koffein och nikotin. Stor förbrukning av kaffe och cigaretter (eller andra former av nikotin) kan i sig utlösa ångestsymtom och sömnsvårigheter.